<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=128290194283453&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Själv- och kamratrespons

///Själv- och kamratrespons

Själv- och kamratrespons

Själv- och kamratrespons Fabrice Marchal 2017-10-17T01:59:52+00:00

Regelbundet arbete med själv- och kamratrespons tillhör Invigos kärna. Förutom att elever läser och kommenterar varandras texter finns det både checklistor och bedömningsmatris inbyggt i verktyget.

Det finns flera anledningar till att elever ska arbeta med själv- och kamratrespons. Läroplanen betonar vikten av att elever ”utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna” (Lgr 11, sid. 18).

Om elever utvecklar sin metakognitiva förmåga att bedöma sina egna och andras prestationer blir de mer självständiga och inte enbart passiva mottagare av information. Eleverna tar då större ansvar för sin egen lärprocess, vilket leder till förbättrade prestationer och en mer realistisk bild av vad de klarar av.

Börja med kamratrespons

För att utveckla elevers bedömningsförmåga är det bra att börja med kamratrespons, eftersom de då inte bedömer sitt eget arbete. Vid bedömning måste eleverna kunna distansera sig från det arbete de bedömer och granska det med en utomståendes ögon.

Arbetet med kamratrespons har många fördelar:

  • Lärare spar mycket tid om kamratresponsen kan komplettera och underlätta lärarens bedömningsarbete.
  • Då elever formulerar en tydlig och konstruktiv återkoppling till sina klasskamrater studerar de samtidigt hur andra har skrivit en text eller löst en uppgift. Eleverna får därigenom exempel och förebilder, som hjälper dem att utveckla sin känsla för kvalitet i både egna och andras texter.
  • Elever får mer och snabbare återkoppling på sina arbeten än vad en ensam lärare har möjlighet att hinna med. Ju snabbare och oftare återkoppling ges desto större effekt får det på elevers lärande.

Ibland är kamratrespons till och med att föredra framför lärares egna bedömningsarbete. Forskaren Anders Jönsson pekar på forskning om att alltför omfattande, tydlig och individualiserad läraråterkoppling kan vara mindre effektiv för att stödja lärandet än kamratrespons, som kräver både aktivt engagemang och social interaktion mellan klasskamrater.

Träna i förväg

Anders Jönsson pekar även på att det mest effektiva sättet att stödja elevernas lärande, tycks vara att låta eleverna bedöma sina egna och andras prestationer i förhållande till bedömningskriterier – det vill säga att göra samma sak som läraren skulle ha gjort. Anders Jönsson skriver att man

bör emellertid inte förvänta sig att eleverna omedelbart kan ta över lärarens sysslor, bara för att man ber dem att bedöma sina egna eller andras prestationer, utan naturligtvis behöver de öva sig först. För att öva eleverna i själv- och kamratbedömning, kan man dela upp bedömningsprocessen i olika steg, där det första steget är att identifiera bedömningskriterierna. Ett andra steg i riktning mot själv- och kamratbedömning, när kriterierna väl är identifierade och diskuterade, kan vara att använda kriterierna för att beskriva styrkor och utvecklingsbehov i andra (likartade) uppgifter. Detta är ett sätt att ytterligare befästa elevernas förståelse av kriteriernas innebörd, genom att tillämpa dem på fler och fler exempel. Betoningen på konkreta exempel är viktig, eftersom det knappast är möjligt att förstå kriterierna i en abstrakt mening. Detta gäller speciellt de värdeord som används i kursplanernas kunskapskrav, som till exempel att ett resonemang är mer eller mindre välutvecklat.

En av grundtankarna i Invigos är att elever återkommande arbetar med själv- och kamratrespons, där läraren väljer när och hur ofta detta ska göras. Till stöd har eleverna både en checklista och en bedömningsmatris. Matrisen utgår från Skolverkets kunskapskrav och är nedbruten i bedömningsaspekter som beskriver kvalitetsnivåer. Att tillsammans diskutera exempeltexter, deras kvalitet och hur väl de uppfyller bedömningsmatrisen är ett bra underlag för att träna elevers bedömningsförmåga och få dem att förstå vad de olika bedömningsaspekterna innebär.

Planera och förklara bedömningsarbetet

Om den återkoppling som eleverna ger och får inte används, finns risk att de upplever arbetet med själv- och kamratrespons som meningslöst. Som förberedelse är det därför viktigt att planera hur återkoppling ska användas, samt förklara varför, när och på vilket sätt den ska användas av eleverna för att förbättra deras lärande.

Fördjupningslitteratur

Andrade, H. L. (2010). Students as the definitive source of formative assessment: Academic self-assessment and the self-regulation of learning. I H. L. Andrade & G. J. Cizek (Red.), Handbook of formative assessment(sid. 90-105). New York & London: Routledge.

Björklund Boistrup, L. (2011). Att fånga lärandet i flykten. I L. Lindström, V. Lindberg & A. Pettersson (Red.),Pedagogisk bedömning, 2:a uppl. (sid. 108-126). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Jönsson, A. (2011). Att bedöma förmågan att genomföra systematiska undersökningar i kemi. I L. Lindström, V. Lindberg & A. Pettersson (Red.), Pedagogisk bedömning, 2:a uppl. (sid. 217-231). Stockholm: Stockholms universitets förlag.

Jönsson, A. (2011). Lärande bedömning, 2:a uppl. Malmö: Gleerups.

Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt.

Klapp, A. (2015) Bedömning, betyg och lärande. Lund: Studentlitteratur