<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=128290194283453&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

Språkutveckling i alla ämnen

///Språkutveckling i alla ämnen

Språkutveckling i alla ämnen

Språkutveckling i alla ämnen Fabrice Marchal 2018-04-02T09:01:51+00:00

Alla lärare är inte svensklärare men alla har ansvar för språkutveckling

Invigos är ett skrivverktyg som är avsett att användas i alla ämnen. Det finns mycket forskning som pekar på att språket är individers främsta redskap för lärande, oavsett ämne. Genom språket kommunicerar vi med andra, utvecklar ny kunskap och visar vad vi har lärt oss.

Via språket kan eleven visa sin förståelse och vad denne behöver för stöd för att komma vidare. Språkliga uttrycksformer är det vanligaste sättet lärare använder för att bedöma elevers kunskaper. I Lgr 11 fokuseras vikten av språkutveckling:

Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.

Det första av de sexton övergripande målen under rubriken Kunskaper i läroplanens andra del visar även detta att alla i skolan har ett ansvar för att utveckla sitt språk:

Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,

Genom att läroplanen är tydliga med att säga att skolan ska…, innebär det att lärare i skolans alla ämnen har i uppdrag att i undervisningen ta ansvar för att stötta elevernas utveckling av det specifika språk som kännetecknar ämnet som läraren undervisar i.

Lära i och genom språket

När vi menar att det är i och genom språket vi lär och även får förståelse för vårt eget lärande, luckras gränserna upp mellan ett språkutvecklande ämne ”svenska” och övriga ämnen. En vanlig föreställning i skolan är att ämnet svenska ska förse de andra ämnen med de språkliga verktyg som eleven behöver för att lära ämnet. Språkutveckling blir då i ämneslärarsystemet en angelägenhet för svenskläraren och språkutveckling reduceras till att vara ett innehåll snävt knutet till specifikt ämne. Svenska blir ett kunskapsmål bland flera andra kunskapsmål i skolan. Utifrån devisen ”det är i språkandet som kunskapen blir till” är föreställningen om svenska som ett smalt ämnesinnehåll omöjlig. I alla aktiviteter, oavsett ämne, där avsikten är att eleven ska lära och utvecklas, är språkutveckling och språkliga och kommunikativa aktiviteter fundamentala.

Tre skilda inriktningar

Begreppen ”lära om språket”, ”lära genom språket” och ”lära i språket” pekar ut tre helt skilda inriktningar som språkandet i skolan måste ha. Den första handlar om att utveckla själva språket. I sin mest elementära form kan det reduceras detta till att lära eleverna sig att avkoda text korrekt, stava rätt eller bygga korrekta meningar. I och för sig grundläggande språkliga kunskaper, men dessa räcker inte för att ge eleverna de språkliga verktyg de behöver.

De ämnes- och faktatexter eleverna möter och ska skriva blir mer och mer komplexa ju äldre eleverna blir. Det är en integrerad del av ämnesundervisningen att utveckla elevernas förmåga att tolka och använda det specifika språk som finns inom ämnet.Som ett exempel på att alla lärare ska arbeta med språkutveckling kan vi ta ämnet NO. I kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena finns följande syfte för lärarens undervisning.
“Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll.”
Detta innebär att det är kunskapsmål inom NO att eleverna utvecklar olika språk (verbalt, skriftligt och estetiska språk) för att förstå och producera texter (i vid mening) med naturvetenskapligt innehåll.
Självklart gäller denna princip för undervisningen i andra ämnen. Av den anledningen är det oerhört viktigt att lärare i varje ämne känner sina texters typiska drag och fackterminologi, för att på olika sätt kunna stödja och hjälpa sina elever i deras arbete, så att de sakta men säkert ska lära känna ämnenas språkliga varianter. Ämnets centrala innehåll lärs genom att eleverna använder ett ämnesspråk dvs lärandet sker även ”genom språket”.

När vi sedan talar om att ”lära i språket” talar vi om något helt annat, något som berör kärnan i skolans kunskapsuppdrag. Ämnets centrala innehåll kan läras ”genom språket”, men tänkandet och förståelsen, d v s det som är mål och som ska ligga till grund för bedömning, utvecklas ”i språket”.

Balans mellan innehåll och språkutveckling

Att arbeta språkutvecklande innebär inte att göra avkall på ämnets innehåll utan att finna en balans mellan olika delar i undervisningen. Elevernas förutsättningar att lära sig mer om innehållet ökar när de ges möjligheter att läsa och skriva ämnesadekvata texter, diskutera, se samband och dra slutsatser. I lärares uppdrag ingår ett ansvar för att elever utvecklas mot läroplanens mål. Det blir därför viktigt att alla arbetar för att utveckla undervisningen så att den stödjer elevernas språkutveckling. Enligt Hajer & Meestringa (2010) innebär språklig stöttning ”att eleverna får hjälp med att förstå och själva kunna använda sig av ämnesspråket.” Hajer säger vidare att ” för att förstå hur läraren bäst ska stötta kan det till exempel handla om att reflektera kring följande frågor: Hur blir det skolrelaterade språket tillgängligt för eleverna? Vad kan eleven redan och hur kan läraren stimulera vidare utveckling?”

I verktyget Invigos finns flera stöttande moment inbyggda, men för att eleverna ska kunna utveckla hela sin potential behövs verktyget kombineras med en vägledande undervisning.