<img height="1" width="1" style="display:none" src="https://www.facebook.com/tr?id=128290194283453&amp;ev=PageView&amp;noscript=1">

SFI Beskrivande faktatext SO

/SFI Beskrivande faktatext SO
SFI Beskrivande faktatext SO Erik Jaråker 2018-03-06T04:23:49+00:00

Lärarhandledning för Beskrivande faktatext sfi-kurs C

Länk till uppgift

Den beskrivande texten är vanligt förekommande inom både inom naturvetenskapliga- och samhällsämnen, och det är en bra texttyp att arbeta med inom sfi eftersom den dels ger eleven möjlighet att utveckla sitt skriftspråk, dels att lära sig något nytt. I exemplet i mallen för texttypen så ligger det en enklare beskrivande text om Sveriges demokrati. Det är en bra text att utgå ifrån i arbetet inför det egna skrivandet.                   

Hur kan du undervisa om texttypen beskrivande faktatext?

 

  • Börja med att titta på NE.se tillsammans – slå upp några olika saker (exempelvis ett land, något djur och någon klimatzon). Läs igenom och förklara syftet med texttypen; att berätta om något utan att dra slutsatser om det.

 

  • Samla eleverna kring ett ämne. Använd tavlan och skriv till exempel “isbjörn”. Tillsammans försöker ni sedan komma på vilka områden, knutna till just isbjörnen som ni skulle kunna söka information om om. Det skulle kunna vara exempelvis utseende, utbredning, historiska och nutida hot.

 

  • Prata med eleverna om syftet med texten – att beskriva något. Språket blir viktigt i texten, och det behöver anpassas till det som beskrivs. Eleven förväntas alltså utveckla sitt ämnesspråk utifrån valet av det ämne som beskrivs.

Förslag på arbetsgång

  • Använd gärna exempeltexten ifrån uppgiften – Så styrs Sverige. Du hittar texten i slutet av den här lärarhandledningen. Se till att alla eleverna får ett exemplar, och titta sedan på textens uppbyggnad och struktur. Vilka olika områden täcks in? Vilka områden saknar eleverna (om de utgår från rubriken Så styrs Sverige)? Titta också på funktionen hos de olika rubrikerna så att eleverna förstår att rubriksättningen är viktig och leder läsaren genom texten. Titta också gärna på originalkällan.

 

  • Innan eleverna börjar skriva en egen beskrivande text är det en god idé att skriva en tillsammans. Samla eleverna kring ett ämne och enas om ett par områden att söka fakta kring. Se vilka olika källor ni kan hitta, och gör en gemensam källkritik. Är det en bra källa?  

Varför, varför inte? Använd gärna punkterna som sedan återkommer i uppgiften som stöd för källkritiken.

    • Förstår du informationen?
    • Stämmer informationen överens med vad du tidigare kände till?
    • Vem står bakom informationen?
    • Är källan allmänt erkänd som seriös?
    • Samstämmer informationen med andra seriösa källor?
    • Kommer informationen från experter på området?
    • Är källan aktuell?

 

  • Sortera tankarna och skriv sedan tillsammans  en text. Alla elever är med och skapar texten, och du skriver den – antingen för hand på stora blädderblockspapper, eller på dator samtidigt som den framväxande texten projiceras för eleverna. Det här ger eleverna en mycket tydlig bild av den beskrivande textens struktur, och det skapar goda förutsättningar för att lyckas eftersom alla känner att de har varit med och skrivit en beskrivande text innan de lämnas ensamma i sitt skrivande.

 

  • När eleverna nu ska skriva en egen beskrivande text är det en bra idé om du delar ut ämnen åt dem. Vad kan de ha nytta av att lära sig just nu enligt dig? Det är ett bra tillfälle att öka deras kunskaper om hur olika saker fungerar i Sverige.

Exempeltext som återkommer i uppgiftens exempel

Så styrs Sverige

Sverige är en demokrati. Demokratier kan se ut på olika sätt. Sveriges demokrati bygger på ett parlamentariskt styrelsesätt. Vart fjärde år får alla i Sverige som har rösträtt gå och rösta i tre val: val till riksdag, val till landstingsfullmäktige och val till kommunfullmäktige. I Sverige får alla svenska medborgare som har fyllt 18 år rösta. I den här texten ska jag berätta hur Sverige styrs och vad ett parlamentariskt styrelsesätt innebär. Vart fjärde år hålls riksdagsvalet. Det parlamentariska styrelsesättet bygger på att den offentliga makten utgår från folket. Det innebär att platserna i riksdagen fördelas mellan olika partier baserat på hur stor del av folket som har röstat på dem. I riksdagen finns det 349 platser. Varje plats kallas för ett mandat, och den person som väljs att sitta i riksdagen kallas för ledamot. Riksdagens viktigaste uppgifter är att stifta lagar, besluta om landets finanser och att kontrollera regeringens arbete. När ett lagförslag läggs fram av en ledamot i riksdagen så kallas förslaget för en motion. När det läggs fram av regeringen kallas det för en proposition. Alla lagförslag bearbetas i något av riksdagens utskott. Ett utskott är en arbetsgrupp som arbetar med specifika politikområden. Exempel på utskott är finansutskottet och arbetsmarknadsutskottet. När förslaget är bearbetat så presenteras det i riksdagen. Alla ledamöter får sedan rösta ja eller nej till förslaget. Regeringen driver arbetet med att stifta nya lagar. Efter ett val är det vanligaste att det parti som får flest röster bildar regering. Riksdagens talman föreslår en statsminister för riksdagen, och det är riksdagen som röstar ja eller nej till det förslaget. Statsministern är ordförande i det största partiet. Statsministern utser sedan ministrar, och det är ministrarna som driver arbetet i de olika politikområden som finns. Utöver riksdagsvalet var fjärde år, så väljer alla röstberättigade även till landstinget och kommunfullmäktige. Även i dessa val fördelas platserna utifrån hur stor del av folket som röstat på de olika partierna. I landstingen fattas beslut som rör bland annat sjukvård, viss utbildning och ofta kollektivtrafiken. I kommunfullmäktige fattas beslut som rör kommunen. Kommunerna har ansvar över förskola, skola, äldreomsorg, vägar och vatten bland annat. Den kommunala verksamheten finansieras med kommunalskatt, olika statsbidrag (pengar som skjuts till från det som kommer in via den statliga skatten) och avgifter. I vissa speciella fall kan riksdagen besluta om att låta de röstberättigade rösta direkt i en fråga. Detta kallas för folkomröstning. I Sverige har vi folkomröstat om till exempel kärnkraft och medlemskap i Europeiska Unionen. Det här var en kort beskrivning över den svenska demokratin. Om du vill veta mer om den rekommenderar jag att du går in på regeringens hemsida, där finns mycket information om hur Sverige styrs.

 

Källa: http://www.regeringen.se/sa-styrs-sverige/det-demokratiska-systemet-i-sverige/ hämtad den 25 oktober 2017